Page:Irische Texte 1.djvu/50

This page has been proofread.
28
I 5 Broccan’s Hymnus.


Nir bu écnairc[1], nir bu ele,ni bu cair banchath brigach[2],
ni bu naithir bémnach brecc, ni rir mac De ar díbad.

Ni pu for seotu santach[3],érnais cen neim cen mathim,
 8 nir bu chalad cessachtach, ni cair in domuin cathim[4].

Nír bu fri óigthiu acher, cain bai fri lobru truagu,[5]
for maig[6] arutacht[7] cathir[8]dollaid[9] ron snade[10] sluagu. [11]

Nir bu airgech air slébe, genais for medon maige,
12 amra árad[12] do thuataibd’ascnam[13] flatha maic Maire.

Amra samud Sanct Brigte, amra plea co n‑hualai[14],
ba hoen im Crist co n‑gaba[15]dal as chomtig fri dama[16].

  1. nir bu écnairc: i. ni bu écnaigthid, i. ni dénad écnach neich. In dieser Bedeutung ist écnairc sonst nicht nachgewiesen, vielleicht liegt hier eine Corruptel vor.
  2. i. ni ro charastar cath na m‑ban m‑bronach. Darnach übersetzt Stokes: „she was not fond of vehement woman’s-wars.“ Allein sollten wir dann nicht auch im Texte banchath m‑brigach erwarten? – Vgl. Fél. Juni 8: iar m‑buaid ocus banchath, über letzterem Worte i. in dergmartra.
  3. i. nir bo santach fri seutu.
  4. i. ni ro char in domun…, i. caithem in domuin di fein. Stokes übersetzt: „she loved not the world’s pastime".
  5. i. cáin no biid, i. airchisecht na lobar truag.
  6. for maig: i. Laigen
  7. arutacht: i. ro chumtaig
  8. cathir: i. Celldara.
  9. dollaid: i. de
  10. ron snade: i. Brigit vel civitas
  11. Goid.² p. 142 übersetzte Stokes: „On a plain she built a town: to God’s kingdom she convoyed hosts“; Remarks² p. 69 übersetzt er: „a town sheltered her: when she went (thence), it protected hosts“ (?). Ich glaube mit dem Glossator, dass dollaid für do ḟlaith steht, vgl. derglaid V. 38 i. flaith derg. Dieselbe Construction Fél. Mart. 6 (L. Br.): Ron snaidet iar leri do flaith De. Die Schwierigkeit unserer Stelle liegt in arutacht (vgl. ardoutacht V. 73) und in dem in ron snade enthaltenen Pron. infixum.
  12. i. in chathir vel Brigit.
  13. do ascnam Ms.
  14. i. ro calai i. asa hord rocáin bui cobrig. Eine dunkle Stelle, die aber gewiss mit der Legende zusammenhängt, die ich im Anhang aus dem Leb. Brecc mittheile.
  15. i. ba im Crist a oenur ro bói aggabud.
  16. i. as gnathach fri hegeda vel ba menic a dal si fri trúagu