Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/1116

This page has not been proofread.


z

zaareà (amp.) ↦ zavareà.

zacá (gad., S. Martin, Badia) ↦ zachel.

zacà (MdR) ↦ zachel.

zacai (gad.) ↦ zacá.

zacan Ⓔ EGO NŌN SAPIO QUANDŌ (Gsell1999b:246) 6 1828 zacan (PlonerM, CuraziansBula1828-1915:64)
gad. zacan mar. zacan Badia zacan grd. zacan fas. zacan caz. zacan fod. zacan col. zacan LD zacan MdR zacan
avv.
1 in tempi antichi (gad. A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; Pi 1967; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. T 1934; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002, MdR) Ⓘ anticamente, un tempo, tempo addietro, una volta Ⓓ einst, einmal, früher, in alter Zeit ◇ a) N om vedl da chi agn se lamentava na ota che tüt s’ê modé, e ch’ël n’ê plü nia sco zacan. ‘Ǹ óm vedl da chi agn se lamentava ‘na óta che tüt s’ê modé, e ch’ël n’ê plü nìa sco zaquaǹ. DeRüM, CossesNöies1833-1995:277 (MdR); b) Vijo Frenes! / Oh ci scenes / ast’mai fat zacan / por n te malan! Vijo Frenes! / Oh ći scênes / ast’mai fat zacan / pur un te’ malan! PiccolruazA, Scassada1848-1978:70 (Badia); c) mo te bones eghes, te bones fontanes / ch’al â bele dé zacan ales ganes, / mësson bëgn reconësce y desson laldé mo te’ bones eghes, te’ bones fontanes / ch’al ava bel’ dè zacan ales ganes, / mëssen bëgn reconësce y déssen laldè PescostaC, BonesEghes1858-1994:228 (Badia)
2 in un futuro prossimo, ma indeterminato (gad. P/P 1966; V/P 1998, grd. L 1933; DLS 2002, fod. Pe 1973; P/M 1985; Ms 2005) Ⓘ prima o poi Ⓓ früher oder später, irgendwann ◇ a) Sarëis bën mo zacan / Mpo giut assé pluan Sarëis bën mo zakan / Mpo giut assè pluan PlonerM, CuraziansBula1828-1915:64 (grd.); b) Sides fata osta orenté, y no la mia. Porcí che le patí ará zacan na fin, y al gnará ’ci por me le tëmp, olach’i pó dí cun Os: "Consummatum", döt é finí. Sii fatta osta orentè, e no la mia. Purcicche ‘l patì arà zaccang na fing, e el gnerà ci pur mè ‘l temp, ullac ch’i po dì cung Os. "Consummatum". Dutt è finì. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:36 (Badia); c) ci dejider n’i gnôl inlaota d’odëi zacan le müs de sü geniturs, dl sposo, de val’ amisc, o almanco de val’ atra porsona! ci desiderio n’ignēle illaota d’udei zaccang ‘l mus d’su genitori, d’lo sposo, d’val amizi, o almanco d’val atra p’rsona! DeclaraJM, SantaGenofefa1878:37 (Badia)
3 alla fine, in un certo momento (fas.) Ⓘ ad un certo punto, finalmente Ⓓ schließlich ◇ a) Zacan l’é vegnù d’aisciuda ence en chel an Zacán l’è vegnù da išuda enče n kel an BrunelG, Cianbolpin1866:1 (caz.)
da zacan (gad. Ma 1950; P/P 1966; Pi 1967; V/P 1998; DLS 2002, grd. G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; DLS 2002, fod. T 1934; Pe 1973; P/M 1985; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ antiquato, fuori moda, antico Ⓓ unmodern, altmodisch, altertümlich ◇ a) Aha, mo ponsâi iu, / Cösc sarà pa mio fre Jan / Co vá pa por cösc tru, / Por chë strada da zacan! Aha mo pungsai iú / Cösch sarapa mio Frö Schang! / Co vapa por chōsch trú, / Por che strada da zacang! AgreiterT, ConLizonza1838-1967:130 (mar.).

zacan (gad., mar., Badia, grd., fas., caz., fod., col., LD, MdR) ↦ zacan.

zacar (bra., moe.) ↦ zaché.

zaché Ⓔ ven. trent. zacar(e) ‘mordere, rodere, masticare’ (Gsell 1992a:55) 6 1866 zakea 6 imperf. (BrunelG, Cianbolpin1866:11)
gad. zaché grd. zaché fas. zachèr caz. zachèr bra. zacar moe. zacar fod. zaché LD zaché
v.tr. Ⓜ zaca
addentare con forza, stringere con i denti (gad. A 1879; Ma 1950; Pi 1967, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933, fas. A 1879; R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ masticare, rosicchiare, rodere, mordere Ⓓ nagen, beißen, kauen z