Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/49

This page has not been proofread.


adum
14


ding, e no taliang, e ‘ng son lading mess avei les lettres, spezialmentr i vocai plou adum p. e. in ceuìra DeclaraJM, SantaGenofefa1878:IV (Badia) ☟ enadum
3 indica compattezza o accumulo (gad. A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879, LD DLS 2002) Ⓘ insieme Ⓓ zusammen ◇ a) Y no truep dis do, à abinà l fi plu jëunn dut adum, y se n ie jit n n paesc dalonc Y no truép dis dó, ha abiná el fi plu schoun dut adum, y s’ en joe schit in un pàis da lontsch HallerJTh, FigliolProdigoGRD1832:141 (grd.).

adum (grd., fas., LD) ↦ adum.

adüm (Badia) ↦ adum.

adum † (fod.) ↦ adum.

adun (bra.) ↦ adum.

aduna (grd.) ↦ a una.

aduncue (Badia) ↦ duncue.

adurbé (gad., mar., grd.) ↦ adorbé.

aduré (grd.) ↦ adoré1.

adurvé (grd.) ↦ adoré2.

(amp.) ↦ avei.

aer (fas., caz., bra., moe.) ↦ avei.

af (bra., col.) ↦ eva.

afacendé Ⓔ it. affacendarsi 6 1878 s’affacendè (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:7)
gad. afacendé mar. afacendé Badia afacendè fod. afacendé
v.tr. Ⓜ afacendeia
dare da fare a qualcuno, occupare qualcuno (gad., fod.) Ⓘ affaccendare Ⓓ beschäftigen
p.p. come agg. Ⓜ afacendés, afacendeda, afacendedes
che è veramente (o si finge) molto occupato; indaf-farato (gad. P/P 1966; V/P 1998, fod. Pe 1973; P/M 1985) Ⓘ affacendato Ⓓ viel beschäftigt ◇ a) Tra chësc tëmp êra afacendada ad abiné sö por l’invern poms y përs sal-vari Tra chesc’ temp ēla affaccendada ad abbinè sou pur l’ingvēr pom e per selvari DeclaraJM, SantaGenofefa1878:54 (Badia)
se afacendé (gad.) Ⓘ affaccendarsi Ⓓ sich zu schaffen machen ◇ a) che a chi tëmps n’i êl nia massa stlet ales prinzipësses, s’afacendé ’cër frogoré. chè a chi temp n’i ēle nia massa stlett alles prinzipesses, s’ affacendè cear fro-gorè DeclaraJM, SantaGenofefa1878:7 (Badia).

afacendé (gad., mar., fod.) ↦ afacendé.

afacendè (Badia) ↦ afacendé.

afamé (gad.) ↦ arfamé.

afamè (Badia) ↦ arfamè.

afar Ⓔ it. affare (EWD 3, 182) 6 1844 afare pl. (DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:111)
gad. afar mar. afare Badia afare grd. afar fas. afar fod. afar amp. afar LD afar
s.m. Ⓜ afars
faccenda, questione di una certa importanza (gad. A 1879; A 1895; Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. A 1879; G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. A 1879; R 1914/99; Mz 1976; DLS 2002; DILF 2013, fod. A 1879; Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, amp. A 1879; Q/K/F 1982; C 1986; DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ affare Ⓓ Angelegenheit ◇ a) ma parbìo sun zerte afare / no me fido de tocià ma parbìo sun z̄èrte afare / no me fido de tocià DemenegoG, LodeMasciza1844-1929:111 (amp.); b) Tante i disc che el matrimonio / ‘L é un afar ben inbroià Tante i disc che el matrimonio / L’e un’ afar ben’ imbroià DegasperF, ZambelliMichelli1872-1973:12 (amp.); c) Sc’ al se resta ciamó val’ comando, o zënza val’ da me confidé, de-scurime döt, acioche üsc afars ascognüs, ne vëgnes sopo-lis S’ el sè resta ciamò val comando, o zenza val da me con-fidè, descurimme dutt, acceocche ousc’ affari scognūs, nè vegne sopolīs DeclaraJM, SantaGenofefa1878:21 (Badia); d) porcí che la lëtra de chësc ê tan plëna de baujies fines y furbes, le postier por chësc afar n gabolun tan marizius, y confermâ döt cun na sinzirité tan da ingiané, ch’al á ba-sté a svercé deplëgn le conte purcicche la lettra d’chesc’ ē tang plena d’baujīs fines e furbes, ‘l postier pur chesc’ af-fare ‘ng cabulung tang mariziùs, e confermā dutt cuna sin-zeritè tang da ingiannè, ch’el à bastè a sverceiè d’plengn’ l’conte DeclaraJM, SantaGenofefa1878:81 (Badia).

afar (gad., grd., fas., fod., amp., LD) ↦ afar.

afare (mar., Badia) ↦ afar.

afat Ⓔ it. affatto 6 1833 affat (DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:265)
gad. afat Badia afat MdR afat
avv.
in tutto e per tutto, interamente (gad., MdR) Ⓘ affatto Ⓓ gänzlich ◇ a) Ël fugirà e schiverà inće tütes les ocajiuns, olà che les matades e i ri vic rëgna e olach’ en se desmëntia afat d’Idie. Ël fugirà e schiverà inçhié tüttes les occaŝiuǹs, olà che les mattades e i ri viẑ régna e olà ch’eǹ se desmëntia affat d’Iddie. DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:265 (MdR); b) mo apëna varí ál damané y ciafé urlaub dal re, porcí che i Mori ê afat desterminá, y ne fajô plü pora mo appena varì àle damanè e ceaffè ur-laub dal rè, purcicche i Mori ē affatto desterminà, e nè, fajō plou pora DeclaraJM, SantaGenofefa1878:82 (Badia).

afat (gad., Badia, MdR) ↦ afat.

afermé Ⓔ it. affermare ‹ AFFIRMĀRE (EWD 1, 55) 6 1878 affermè (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:57)
gad. afermé mar. afermé Badia afermè grd. afermé fas. afermèr fod. afermé LD afermé
v.tr. Ⓜ afermeia
dichiarare esplicitamente (gad. Ma 1950; P/P 1966; V/P 1998; DLS 2002, grd. G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953; F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002, LD DLS 2002) Ⓘ affermare Ⓓ behaupten ◇ a) Bëgn vëi ch’i podess afermé, ch’i sun stada sforzada a le dé por tëma dala mort Ben vei ch’i pudess’ affermè, ch’i sung sta-da sforzada al dè pur tema dalla mort DeclaraJM, SantaGenofefa1878:57 (Badia).

afermé (gad., mar., grd., fod., LD) ↦ afermé.

afermè (Badia) ↦ afermé.

afermèr (fas.) ↦ afermé.

afezion Ⓔ it. affezione ‹ AFFECTIŌ (EWD 1, 55) 6 1878 affeziung (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:92)
gad. afeziun Badia afeziun grd. afezion fas. afezion fod. afezion LD afezion
s.f. Ⓜ afezions
disposizione dell’animo (gad. P/P 1966; DLS 2002, grd. DLS 2002, fas. R 1914/99; DILF 2013, fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; DLS 2002; Ms 2005, LD DLS 2002) Ⓘ affezione Ⓓ Zuneigung ◇ a) Genofefa i ciara dunca cun na graziosité y afeziun angelica Genofefa i ciara dunca cuna graziosità e affeziung angelica DeclaraJM, SantaGenofefa1878:92 (Badia).

afezion (grd., fas., fod., LD) ↦ afezion.

afeziun (gad., Badia) ↦ afezion.

afinché Ⓔ it. affinché 6 1878 affinch’ (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:59)
gad. afinché Badia afinché grd. afinché
congiunz.
allo scopo di, al fine di (gad., grd.) Ⓘ affinché Ⓓ damit, auf dass ◇ a) afinch’ al ne mances da bëre, nosta fontana sarëna ne dlacia mai affinch’ el nè mancie da beire, nosta fontana serena nè dlaccea mai DeclaraJM, SantaGenofefa1878:59 (Badia); b) Muessa unì da tëmp n tëmp sëura de vo dis tëurbli, sfertunes y dulëures, afinché deventëi-