Page:Vocabolardlladinleterar.pdf/935

This page has not been proofread.


signour
900


ria, che la é stata fata a me Mio Signo̬r, io̬ vęgnę nęlla to̱a prešenza no̬ perché iò̬ m’aspette vęndętta dell’ injuria, chę è stada fatta a me RifesserJB, DecameronIXBRA1875:649 (bra.); c) Mio signur, iu ne vëgni dant a te por aspeté vendëta dal tort, co m’é sté fat (a me) Mi Signor, jù ne vegne dant a te pǫr aspettè vendàtta del tǫrt, che m’è stè fat (a me) PescostaC, DecameronIXMAR1875:650 (mar.); d) Mi Signur, iö ne vëgni ala tüa presënza por vendëta ch’i oressi chirí dla ingiüria che m’é stada fata Mi Signur, jö nẹ vagnẹ alla tüa prẹsåinza pẹr vẹndatta ch’i’ o̮rẹssẹ chirì d’la ingiüria che m’é stada fatta PescostaC, DecameronIXBAD1875:652 (Badia); e) E dëla é juda braglan davánt al Re e à dit: Mio Signour, mi vegne a la tua prejenza no perché me spete vendëta de l’ingiuria che é stada fata a mi E ella è žuda braglan davant al Rẹ e ha dit: Mi Signo̮ur, mi vágne alla tua prešanza no perchè me aspette vendatta dell’ ingiuria, che è stada fatta a me PescostaC, Decame- ronIXFOD1875:655 (fod.) ☟ scior
6 il padrone di casa, in rapporto ai domestici e al personale di servizio (gad. P/P 1966, grd. G 1879; G 1923; L 1933; Ma 1953, fas. R 1914/99; DA 1973; Mz 1976; DILF 2013, fod., MdR) Ⓘ signore Ⓓ Herr ◇ a) Na muta jëuna, che ova ueia de se maridé, à giapà da si seniëura vint toleri per se fé la dota. Una muta schœuna, kœ avòva vuœja dœ se maridè, a tgiappà da si segniœura vint Toleri pœr se fè la dota. PlonerM, Erzählung4GRD1807:46 (grd.); b) Lisabeta! / Ći comanëise, signur? / Porta chësta lëtra a la posta Lisabetta! / Çhi commanëise, Signur? / Porta questa lëttra a la posta DeRüM, CotancMëis1833-1995:253 (MdR); c) l s’à mossù mëte a laoré pro n signour, e chëst signour l l à mané nte na sua campagna a cialé davò i porciei el s’ ha mossù matte a laorè pro ‘n signour, e cast signour el l’ha manè ‘n te na sua campagna a cialè davò i porciei DebertoM, FiProdigoFOD1841-1986:260 (fod.); d) Cina ch’i ará vita, n’arbandonarái mai chësc bosch, n’odarái atra fazia umana: impó conscidrede osta signura y contëssa por tera, che s’abracia i jenëdli y se sconjura. Cina ch’i arrà vita, n’arbandonarai mai chesc’ bosc, n’udarai at’r fazia umana: impò cunsiderede osta signura e contessa pur terra, che s’ abbraccea i jonedli e sè scongiura. DeclaraJM, SantaGenofefa1878:27 (Badia)
s.m. sg.
1 appellativo per rappresentanti del clero (gad. V/P 1998, grd. L 1933; F 2002, fas. Mz 1976, MdR) Ⓘ don, signor parroco Ⓓ Hochwürden ◇ a) Auguron a seniëur curat / Che l stebe drët nton. Auguron a seniëur kurat / Ke l stebe drët nton. PlonerM, CuraziansBula1828-1915:64 (grd.); b) N’ëise aldì nia, Signur Curat? N’ëise aldì nìa, Signur Curat? DeRüM, AldìNiaSignurCurat1833-1995:260 (MdR); c) Al á vaghé por nos na munt, / Prëii ch’Idî i le mëtes en cunt, / Signurs che vá vistis de ros / Vëigon cis dainré pro nos. Al ha vaghè por nòs na munt, / Prai ch’Iddi il mat ing cunt, / Signurs chë va vistis dë ròs /Vaighën sis dainrë pro nòs. PescostaC, SonëtCoratBadia1852:3 (Badia); d) Viva de Moena l segnor curat, / Con so capelan lonch / De lenga no monch / E con so calvo benefiziat. Viva de Moena l signor Curat, / Con so capellan long / De lenga non monch / E con so calvo Benefiziat. PollamV, VivaSagraMoena1856-2008:262 (bra.); e) Y le plü jonn ne lasciunde fora / Signur Lunz en gran merit E ‘l plou jon n’lasceunde fora / Signor Lunz in grang merìt DeclaraJM, MëssaGrossrubatscher1865:1 (Badia)
2 l’essere supremo, concepito come perfettissimo, eterno, creatore e ordinatore dell’universo (gad. V/P 1998, grd., fas., fod. Pe 1973; P/M 1985; Pz 1989; Ms 2005, amp. C 1986; Q/K/F 1988) Ⓘ Dio Ⓓ Gott ◇ a) V’adore te chësta decima terza Stazion, o Seniëur tëut ju dla crëusc ti braces de vost’oma adulereda V’adore in chasta dezima terza Stazion, o Segniour tout shu della crousch ti braces de vost oma adulereda RungaudieP, LaStacions1813-1878:92 (grd.); b) Ne t’á pa condané degügn? Ara dijô: degügn, Signur! Y Gejú dijô ad ëra: Ince iö ne te condanëii pa. Ne t’ ha pa condanne degügn? Alla dischóa: degügn, Signur! E Jeshú dischóa ad alla: Intgie iō ne te condanné pa. HallerJTh, MadalenaBAD1832:154 (Badia); c) No él nesciugn, che te à condanà? Ela à dit, nesciugn Segnor! Ma Gejù à dit: nience gé no te condène No él neshun, che te a condaná? Ella a dit, neshun Signór! Ma Gesú a dit: niendghie je no te condene HallerJTh, MadalenaCAZ1832:157 (caz.); d) Dëla à dit: Degugn, Signour! Ma Gesù à dit: Ence mi no te condanarè. Ala ha dit: Degugn, Signour! Ma Gesú ha dit: Entgie mi no te condannaré. HallerJTh, MadalenaFOD1832:160 (fod.); e) Digo anch’io, che ‘l à da sbate / (Pardonamera Signor!) / ‘L à da fei con savie e mate, / Se ‘l vó fei da bon Pastor. Digo anch’ jò, che l’ha da sbate / (Pardonamera Signor!) / L’ha da fei con savie e mate, / Se ‘l vo’ fei da bon Pastor. ZardiniB, Rudiferia1852:1 (amp.); f) e ‘l i responde che chesto sarae un bon motivo da sperà, che ‘l Signor eśaudisce ra so preghiera. O se ‘l Signor me fajesse sta grazia, dijea ‘l marà e ‘l i responde che questo sarave un bon motivo da sperá, che ‘l Signor esaudisce ra só preghiera. O se ‘l Signor me facesse sta grazia, diceva ‘l mará PlonerM, Erzählung5AMP1856:26 (amp.); g) N om plen de debic, che fova trement amalé, à dit a so confessour, che la sola grazia, che l volëssa damané al Signour, fossa de i’ slongé chësta vita Uŋ om pleŋ de debitŝ, che fova tremend amalé, ha dit a so confessour, che la sola grazia, ch’el volassa damané al Signour, fossa de i slungié quësta vita PlonerM, Erzählung5FOD1856:27 (fod.); h) ais fortüna, mia Genofefa, le Signur t’acompagnëies Aieste fortuna, mia Genofefa, ‘l Signur t’ accompagne DeclaraJM, SantaGenofefa1878:4 (Badia)
Signour Idie (gad., fas. R 1914/99; DA 1973; DILF 2013, MdR) Ⓘ Dio, Domineddio Ⓓ Gott, Herrgott ◇ a) le Signur Idie amâ Adamo e Eva, prüma ch’ëi cometess le pićé le Signur Iddie amâ Adamo e Eva, prüma ch’ëi comettess le piçhié DeRüM, Perdicadù1833-1995:282 (MdR); b) Le Signur Idî é cun düc bun; / cun so aiüt é döt sann y intun L’Signur Idî é con düć bun; / con so aiüt é düt sann y intun PescostaC, BonesEghes1858-1994:227 (Badia); c) emparar da ti a soportar pazientemente la mia, che giö (el Segnoredio lo sà) se demò podesse farlo, cotant volentiera che te la zederìa a ti ‘nparar da ti a zopportar pazientemente la mia, che giö (el Zegnoredio lo za) ze de mo podezze farlo, cotant volentiera che te la zederìa a ti SommavillaA, DecameronIXMOE1875:639 (moe.) ◆ signour sci (gad. V/P 1998, fas., MdR) Ⓘ signor sì Ⓓ jawohl ◇ b) D. Insciö! Aste forsce mangé de chi poms, che iö t’â proibì? / A. Signur scé! D. Insceu! Haste forŝe mangé de chi poms, ch’jeu t’ [h] â proibì? / A. Signur ŝé! DeRüM, Perdicadù1833-1995:282 (MdR); a) Segnor scì, n’aon ben n pec. Volede che jissane a i tor, e? Segnor sì: n’aong beng un pétsch. Volede che schisane ai torr é? GiulianiGB, Gespräch1812-2014:57 (bra.) ◆ signours scherz. soprannome scherzoso con cui si designano gli abitanti di vigo di fassa (fas.) Ⓘ (pl., signori), signori scherz.Ⓓ Herren scherz. ◇ a) Pitores, beches da la val / E pelacrisć, musciac, concères / Segnores, sec, en curt duc peres / Fascegn! scusonse; nia permal! Pittoress, becchess da Laval / E pellacristg, mussatg, concieress / Signoress, setg ‘n curt dutg peres / Fassegn! scusonsse; nia per mal! BrunelG, CianzonJentBona1856-2008:248 (bra.).

signour (fod., LD) ↦ signour.

signoura Ⓔ mozione di signour 6 1878 signures pl. (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:88)
gad. signura grd. seniëura fas. segnora